Så kom "äntligen" sommaren. Eller inte.
Det är så varmt att en skulle behöva gå naken för att det skulle bli någorlunda bekvämt.
Så jag stannar inne istället.

Avskyr när värmen kväver en.

Svetten tränger fram och det går inte att komma undan.
Min kropp har svårt att reglera temperature pga fibron och CFS.

Jag kan inte tänka klart, hjärtat börjar banka hårt i bröstkorgen och det blir tungt att andas.
Om en satt vid en sjö, på en sval klippa, med en skön bris som gjorde värmen mindre påtaglig så skulle det säkert vara helt underbart. Men detta skulle kräva att jag hade orken att ta mig till ett sådant ställe, och det har jag inte.
Huvudet är tungt, ögonen likaså, och svider, så där som det gör när en inte fått ova ut eller haft en lång dag, men ingetdera är fallet för mig. det är bara en vanlig dag, klockan är bara ett på dagen och jag har sovit ungefär nio timmar i natt.
Så denna vackra sommar dag stannar jag inne, lyssnar på radio och, om orken tillåter, kladdar lite med oljepastell.