Tiden på året för skolstarterna. Och jag känner avundsjuka. Nya bekantskaper som skapas, gamla som uppdateras. Spänning och förväntan för det kommande året. Men den gemenskapen, förväntan och glädjen har jag aldrig riktigt varit en del av. Inte sedan jag var ett litet barn i varje fall. Jag hamnar alltid utanför. Är den som inte passar in. Inte hittar rätt. Och nu står jag utanför på att annat sätt. Nu är jag inte en del av det överhuvudtaget. Mitt liv har satts på paus och jag vet inte om eller när det kommer att startas upp igen.